TJUGONDAGKNUT
före
efter
BACK IN TOWN
Fåtöljen står på plats, tvn är inkopplad och lampan är upphängd. Pappa med sina muskler och tekniska kunnande är förstås den bakomliggande faktorn till att allt nu är på plats. Om vi hade varit ett inredningsprogram hade jag varit designer och han snickaren. Lite så.
Jag har alltå numera ett litet vardagsrum i mitt kök/sovrum. Mycket mysigt. Som man kan se på bilden har mitt fönsterbräda ofrivilligt fövlandlas till en mindre djungel. Detta tack vare allt för trevliga släktingar och vänner. Men det problemet kommer snart vara åtgärdat när de dör vätskebristdöden. Det har fungerat förut.
DÅLIG START
Nyårslöften tenderar ofta att spräckas någon gång i början av januari. Mitt blogglöfte hade visserligen en otroligt lovande start, med fanmail och en ständigt stigande läsarkurva. Det var istället min egen intressekurva som visade sig dala.
De senaste dagarna har ägnats åt ett tusenbitarspussel och turer till in till stan, så skapandet har legat lite på is. Min kreativitet har istället lagts på annat viktigt här i livet. Eftersom jag själv angett att en av de saker jag gör mest är att rehabiliteringsträna mitt korsband så har jag tagit tag i den saken. Som tur är har jag vänner i samma sits som mig att göra fjantiga benlyft i långsamt tempo med. Medan resten av laget springer intervaller och spelar tvåmål. Dessutom stundar en 21-årsdag, så planering av lunchen som jag ska bjuda mina käraste vänner på imorgon har även tagit upp min tid.
Nog med undanflykter. Jag kommer snart igång, är bara lite seg i starten...